BK Örnen

Boxningsklubben Örnen - BK Örnen

BK Örnen, boxningsklubben för rolig boxning och träningsboxning. På Södermalm i Stockholm. Boxning, motionsträning, pugilist, fitness.  

Träningsupplägg

Teamets träning var till en början indelad i en sorts treblocksträning med en lätt vecka, en mellavecka och hård vecka för att få en “pulserad träning“.  Matchtoppningar var kort, ofta innebar matchveckan mindre träning med korta pass.

Det kom att ändras när en av Petris boxare 2008 kom med i landslaget och fick kontakt med Sveriges Olympiska Kommitté. Petri kom då i kontakt med Richard Nilsson. Rickard ansvarar för att ta fram årsplaneringar till SOK:s aktiva i topp och talangprogrammet, i form av översiktliga mallar som förbunden kan använda och sedan ta in sina grenspecifika detaljer i. Petri nappade på idéen om en grundlig årsplanering i syfte att skapa tillräckligt bra fysiska förutsättningar för att kunna genomföra den boxning som är hans vision. En rörlig boxning med basen i explosivitet, tyngdpunkt och fotarbete vilket kräver bra fysik och hög kondition. Det är en hög ansträngning både fysiskt och mentalt att klara rörligheten och det kräver ett komplext träningsupplägg.  

 

För att koppla explosiviteten till boxningen krävs det att ha kontakt med tyngdpunkt och höfter. Och för fotarbete krävs det att tyngdpunkt och explosivitet sitter. När dessa tre byggstenar fungerar är det fokus på sidoflyttningar, kroppsslag, diagonala flyttningar och att kunna boxa i båda stand. En boxning som kräver bra fysisk styrka och uthållighet och även mental styrka. Boxningen har hela tiden utvecklats och Petri Eriksson söker nya vägar och lösningar för att få maximalt bästa resultat.


 

Årsplanering

Årsplaneringen är grundstommen för hela träningsupplägget och under ett år är det två till tre toppningar och det är därför viktigt att lägga upp en planering med dessa toppningar som utgångspunkt. Årsplaneringen är indelad i längre periodiseringar: grunduppbyggnadsperiod, grenspecifik uppbyggnadsperiod samt grenspecifik period. Grunduppbyggnaden är mellan nio till tolv veckor och fokus är arr förstärka individuella svagheter. Utifrån fystester (se nedan) kan man se vilka delar som är minst starka hos individen. Med det i åtanke läggs fokus antingen på styrketräning med maxlyft eller konditionsuppbyggande (aerob) träning. Oftast är det en mix av dessa två komponenter som utgör grundträningen. Under grunduppbyggnaden fokuseras den grenspecifika träningen idag vid explosiva övningar, som plyometriska hopp, spänsthopp och andra övningar för träna in tajming. Allt för att koppla de nervbanor som används vid maxlyft till explosivitet.

 

Därefter följer den grenspecifika uppbyggnadsperioden där maxstyrkan övergår till explosiv styrka med inslag av maxlyft och plyometriska hopp. Aerobisk träning består av blandad löpning och blandade intervaller. Grenspecifikt tränas mycket teknik i form av säckintervaller, parteknik, uppdragssparring, sparring och även matcher.

Den grenspecifika perioden tar vid när tävlingssäsongen är inne i sin peak och närmar sig de viktigare tävlingarna på året. Styrketräningen består då av kortare träningsprogram med explosiva övningar och plyometriska hopp. Aerobt tränas väldigt lite löpning och främst korta intervaller som är mer grenspecifika, som trappintervaller med slag. Grenspecifikt är fokus på uppdragssparring, sparring och matcher snarare än parteknik och tekniska detaljer.



 

Styrketräning och explosivitet

Somliga personer har explosiviteten i sig med mer korta muskelfibrer naturligt, andra är byggda med längre muskelfibrer och har lättare för att bygga uthållighet. Oavsett så krävs det styrketräning för att skapa explosivitet. Att kunna explodera eller initiera en kraftansträgning bättre än konkurrenterna kan vara det som skiljer att du träffar motståndaren med ett slag innan motståndaren träffar dig. Explosivitet handlar främst om att lära nervsystemet att initiera en reaktion i rätt muskelfibrer så snabbt som möjligt. Dessutom handlar det om att lära sig att koordinera rörelsen så att så många muskelfibrer som möjligt kan initieras i explosionen. Inget av detta är möjligt om man gör rörelsen långsamt eller om man är trött i kroppen. I explosivitetsträning tränar man alltså aldrig till utmattning i kroppen utan det krävs lång vila mellan övningarna.

I början en förstärkande styrka för att kunna få in rätt teknik i de olympiska lyften. Den första fasen styrkeprogram följs av en  mellanstyrka för att förstärka kroppen och för att bli van att lyfta tungt. Styrketräningen baseras på olympiska lyft med fokus på knäböj och frivändningar. Mellastyrkan följs av en period av maxstyrka där övningarna är ungefär desamma som under mellanstyrkan men lyften är tyngre och repititionerna färre. Styrketräningen delas in i lätta, medel och tunga veckor där programmets antal övningar avgörs. Maxstyrkans bygger upp startstyrka och basstyrka och för att förvandla maxstyrkan till explosivitet är den sista fasen explosiv styrka där repitionerna är fler men vikten lättare än under maxstyrkeperioden.


Blockträning  

Sedan sommar/höst 2014 är de längre perioderna även indelad i olika block. Det infördes i träningsplaneringen för att blockträning ska öka träningens effekter genom att både kropp och knopp överraskas. Om kroppen och hjärnan blir van vid ett träningsupplägg behöver den inte bli starkare, större eller snabbare men genom blockträning krävs det av kroppen att alltid vara mer alert. Blocken är indelade som nedan. Träning för formtoppning sker cirka en vecka innan tävling och innebär toppningsvecka innan turnering och fokus är då på sparring. Med blockträningen får kroppen även intervaller intensisteten i träningen. Block med fokus på styrketräning innebär många träningstimmar men med lägre intensitet med få hårda pass. Veckan därpå är fokus på boxning och träningen innebär hög intensitet och många timmars träning, kroppen är oftast som mest trött och i behov av mer återhämtning efter detta block. Block tre innebär aerobisk träning och det är ganska hög intensitet på träningspassen men lite färre antal träningstimmar än både block ett och två.  

 

Veckoplanering, uppföljning och träning med pulsklocka

Träningen är planerad veckovis med normalt en vilodag/vecka. En vecka motsvarar block ett, två, tre eller en toppningsvecka inför tävling. Efter varje genomförd träningsvecka görs en uppföljning i årsplaneringen där veckans träning, vikt och vilopuls summeras. Med hjälp av olika zoner i pulsklockan håller vi koll på hur mycket hårda samt lätta träningspass som genomförs, det totala antal tränade minuter och om det är något som skiljer sig mot planerat.

Veckopussel är ett planerat träningsvecka med alla tre tränings sektor ( Fys, Styrka och Grenspecifik dvs Boxning) Där finns olika färger som berättar den intessiteten som räningspass ska hållas.

Veckopussel är ett planerat träningsvecka med alla tre tränings sektor ( Fys, Styrka och Grenspecifik dvs Boxning) Där finns olika färger som berättar den intessiteten som räningspass ska hållas.

Har något pass varit för hårt eller för lätt kan det enkelt följas upp med hjälp av pulsklocka. I veckopusslet nedan ser vi hur block med fokus på boxning ser ut. Veckopusslet är till för enkelt kunna se vilka typ av pass som är inplanerade, om boxningspasset ska vara hårt, då pulsen ska vara över 85 % av maxpuls i minst 20 minuter ( ett rött pass) eller tekniskt (gult). Även löppassen har olika färger beroende på vilken intensitet/typ av löpning. Måndagens löpning är 80-90 % av maxpuls (blå löpning). Onsdagens intervaller är upp till 100 % av maxpulsen (orange löppass) och gröna pass är mer att betrakta som ett återhämtningsjogg (70-80 % av maxpuls).

Dels är det viktigt för att passens intensitet ska variera och där är pulsklockan oss till stor hjälp och det är även viktigt för att idrottaren ska hinna återhämta sig mellan passen. Mellan två träningspass med hög intensitet (röda pass) bör lång återhämtning inplaneras och två hårda pass/dag är inte att rekommendera Som det syns i veckopusslet nedan är veckan i sig så pass högintensiv att det är extra viktigt att tänka på att de gula boxningspassen ska hålla sig till tekniska pass på ganska låg intensitet.

Polar V800 har en app som aktiv kan se sitt återhämtningen och planera / korriegera sitt tränings intessitet.

Polar V800 har en app som aktiv kan se sitt återhämtningen och planera / korriegera sitt tränings intessitet.

Risken är annars stor att en elitidrottarens kropp inte hinner återhämta sig och det är oftast då som sjukdomar faller in. Man kan alltså med hjälp av noga planering av veckans pass undvika många sjukdomar och/eller överträning

Det finns även en aspekt av mental förberedelse som kan skilja sig åt beroende på om vi förbereder oss för ett hårt sparringpass eller boxningspass med fokus på teknik.

 

 

Varje vecka efter vilodag noteras vilopuls vilket gör det möjligt att hålla koll på sjukdomar, stress och hur återhämtningen är. Pulsklockan gör det även möjligt att ha daglig uppföljning efter varje pass. Genom daglig uppföljning kan träningen ständigt utvecklas, ska passen hålla en högre eller en lägre intensitet exempelvis. Med hjälp av Polar V800 kan alla enskilda pass följas upp och återhämtningsnivån kan följas. Klockan ger oss information om idrottaren är väldigt ansträngd, ansträngd, balanserad eller undertränad. På så vis kan toppning inför en tävling göras specifik med hjälp av klockans diagram som talar om när kroppen beräknas vara balanserad, vilket är vad vi vill att kroppen ska vara när det är dags för tävling. Träningen kan med hjälp av klockan hela tiden skräddarsys efter idrottarens individuella fysiska förmåga. Känner idrottaren sig “ovanligt trött” en dag kan man titta på pulsklockan, om den visar normala siffror kan man träna på som vanligt.

Hela månadens träningsdagbok , det här delar aktiv med sin tränare så att båda kan ha kontroll över tränings intessiteten

Hela månadens träningsdagbok , det här delar aktiv med sin tränare så att båda kan ha kontroll över tränings intessiteten

 

Återhämtning, sömn och vilopuls

Träningsplaneringen är dels till för att lyckas planera in toppningar men lika mycket för återhämtningens skull. Veckoplaneringen med daglig planering ska se till att idrottaren fördelar sina hårda och lätta träningspass över veckan och dagen. Idrottaren behöver cirka 5-6 timmars återhämting mellan två pass, beroende på typ av träning. Det finns många detaljer som är viktiga för återhämtningen. Dels att fylla på med ett återhätmningsmål direkt efter träning,  nedjoggning efter ett träningspass hjälper kroppen att återhämta sig och transportera bort slaggprodukter men den viktigaste källan till återhämtning är sömn. Under djupsömnen frisätts högre nivåer av uppbyggande hormoner som bidrar till att återhämtningen blir så effektiv som möjligt. Även immunförsvaret aktiveras och rustar upp sig under djupsömnen. Kroppens celler som blivit skadade under dagen nybildas eller repareras. Ju tuffare träningsperiod desto mer återhämtning och vila behövs men generellt rekommenderas 8-10 timmar/natt även om det finns atleter som sover upp till 14 timmar/natt. Tränar man hårt och intensivt får man direkt i samband med avslutat träningspass och mellan 3-72 timmar efter en period då immunförsvaret är hämmat. Under denna period finns en sänkning i aktivitet i kroppens så kallade “natural killer”- celler, vilket är kroppens första försvar mot virusinfektioner. Har en idrottare en intensiv träningsperiod bör man alltså tänka sig för hur social man bör vara direkt efter träning. Som beskrivet ovan finns det även en viktig aspekt att noga planera veckans träningspass så att intensiteten blir sådan att kroppen hinner återhämta sig mellan träningarna.

Aktuell sömnforskning visar att för lite sömn har en negativ inverkan på immunförsvaret, några dagar med för lite sömn ökar infektionsrisken med upp till 300%. Därför följs sömn och vilopuls upp genom att ta det regelbundet efter träningsfri dag, helst direkt efter nattsömn och gärna samma tid varje vecka. Det noteras i träningsdagbok och årsplaneringen för att lätt kunna följa upp återhämtning, sjukdomar  och eventuell överträning.

Återhämtning är även kopplad till mindre komponenter som idrottarens konditionsnivå, träningsvana och genetik. En idrottare med hög konditionsnivå (högt VO2 max) är bättre rustade för återhämtning än en person med ett lågt VO2 max.

 

För en elitidrottare är det alltså extra viktigt att se till att leva ett liv som gör det möjligt att kunna ta tillvara på återhämtning, både  mellan träningspass och under vilodagar eller viloperioder.  


 

Kost

Elitidrottare är individer med en hög energiförbrukning som dagligen tömmer sina glykogendepåer och har en ökad fett-och proteinomsättning. Det betyder att elitaktiva har specifika krav på energi- och näringsintag vilket kräver extra planering av måltider. För att få i sig den oftast stora mängd energi som idrottare har rekommenderas du äta sex måltider per dag jämt fördelade över dagen.

 

I den dagliga kosten bör den elitaktiva förutom att få i sig den dagliga mängden kalorier, som är cirka 38 kalorier /kg kroppsvikt, fördela intaget av energi och näring på bästa möjliga sätt. Det rekommenderade intaget är att kosten består av 55-65 % kolhydrater (eller 8-10 g/kg kroppsvikt vid hård fysisk aktivitet), 25-35 % bör bestå av fett och 10-15% av protein. När det handlar om protein är 8 av proteinets naturliga byggstenar (aminosyror) essentiella, alltså livsnödvändiga och måste tillföras kroppen via födan. Animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg är fullvärdiga ur proteinsynpunkt medan vegetabiliska ofta måste kombineras för att uppnå fullt motsvarande intag av essentiella aminosyror.  

Kaloribehovet är cirka 38 kalorier/kg kroppsvikt. Får man i sig för lite kalorier kan kroppen varken prestera på topp och heller inte utvecklas, bygga muskler och bli starkare. En kropp som får för lite kalorier har för lågt lager av glykos vilket leder till kroppen tankar energi med hjälp av bland annat muskelprotein, vilket leder till nedbrytning av muskelvävnad. För att få i sig tillräckligt med energi för de aktiva en kost- och träningsdagbok. Kalorimängden följs upp genom att träningsintensitet och träningstid antecknas och pulsklockan berättar hur många kalorier som förbränts. Dagsbehovet (38 kalori/kg kroppsvikt) summeras med antal förbrukade kalorier på träning. Kalorier räknas dagligen i 2-4 veckor för att se hur mycket energi idrottaren förbränner och fyller på.

Under grunduppbyggnaden bör träningsvikten ligga ungefär 2-2,5 kg över tävlingsvikt och under tävlingssäsong något mindre, 1,5-2 kg över. Om idrottaren ska hålla den aktuella vikten  så bör man ligga på energibalans d.v.s. äta lika mycket energi som förbrukas. Vill man däremot öka i vikt, bygga på sig mer muskler och/ eller fett så bör idrottaren äta mer energi än vad som förbrukas.

 

En väldigt viktig aspekt för att träningen ska få full effekt och kroppen ska kunna återhämta sig efter träning är kosten. Ett av målen för personer som tränar mycket, är att bibehålla glykogenlagrena i kroppen fyllda över hela dagen. Glykogenlagren bibehålls fyllda bäst genom att äta kolhydrater varannan eller var tredje timma, genom en optimal nattfasta och genom återhämtningsmål direkt efter träning. När det gäller sista målet före träning, bör fokus ligga på kolhydrater, både långsamma och snabba, samtidigt som du bör undvika fett och fibrer eftersom det förlänger magsäckstömningen. En snabb magsäckstömning gör att energin når ut till musklerna och att mag-/tarmkanalen snabbare stängs av.

Träning är en katabol (nedbrytande) fas och för att man skall få någon effekt av träning är den anabola (uppbyggande) fasen en viktig del. Det kan ibland vara svårt att helt täcka det dagliga energibehovet av enbart vanlig kost och att tillsätta återhämtningsdryck i direkt anslutning efter träning är ett bra sätt att täcka upp behovet.

Återhämtningsdrycken inleder den anabola fasen genom att det hindrar den fortsatta nedbrytningen av muskler och immunförsvar. Direkt efter ett träningspass är det viktigt att kroppens energidepåer fylls på med både kolhydrater och protein. Kolhydraterna behövs för att fylla på tömda muskeldepåer med glukos och proteinet för att reparera musklerna. Om ett återhämtningsmål intas direkt efter träning, orkar man under nästa pass prestera på en hög nivå en längre tid. Det beror på att återhämtningsmålet ökar glykogeninlagringen. Glykogenet ger i sin tur energi vid muskelarbete. Har man bara halvfyllda glykogenlager då man påbörjar nästa pass, kommer man inte att orka hålla samma höga nivå under lika lång tid som om man hade haft välfyllda glykogenlager. Att inta kolhydrater direkt efter avslutad träning är extra viktigt om idrottaren har 2-4 pass/dag och/eller nästa träning infaller inom 10-15 timmar.

 

Kosttillskott

Vi har valt att använda oss av nedanstående tillskott och är noga med vilka tillverkare vi använder och vad tillskotten innehåller. Viktigt att hålla koll på då ansvaret faller på individen och inte tillverkaren vid eventuella tester.  

BCAA är grenade aminosyror och innehåller ett antal essentiella aminosyror. Att de är essentiella betyder att de är livsnödvändiga byggstenar som kroppen inte kan skapa själv utan de måste intas via kost. BCAA intas innan träning för att minska muskelnedbrytning under passet. Men under hårda träningsperioder kan det drickas både innan, under och efter träningen då BCAA även hjälper till med återhämtning.

Proteinpulver finns i olika formen och ska ses som ett tillskott till kosten. Vassleprotein är ett snabbverkande protein som intas direkt efter träning. Kasein är ett långsamverkande protein och lämnar inte kroppen med urinet som vassle utan stannar kvar. Kasein är extra viktigt under perioder av mycket styrketräning och tas med fördel på kvällen då det ser till att musklerna reparerar sig under natten när vi sover.  

Kreatin finns dels i maten vi äter, främst i kött, och dels tillverkar kroppen 1-2 gram kreatin/dag. När vi tillför kroppen extra kreatin ombildas det kreatinet i musklerna så att det kan användas som snabbtillgänglig energikälla vid högintensiv träning. Studier har visat att det ökar prestationen under explosivt, kortvarigt arbete, exempelvis ökad maxstyrka och förmåga att utföra fler repetitioner vid styrketräning.

Glutamin är en av de 20 aminosyror som är byggstenar i proteiner. Glutamin används även vid matsmältning och kroppens näringsupptag. Glutamin hjälper till vid kroppens reparation och återhämtning av muskler efter träning. Ett tillskott av glutamin hjälper kroppens uppbyggande processer. Brist på glutamin leder till att kroppen hamnar i ett katabolt tillstånd vilket leder till att kroppen inte kan tillgodogöra sig träningen.  

 

D-vitamin bildas i huden när solen lyser på oss men i Sverige har vi vissa tider på året inte tillräckligt med sol och tillskott kan behövas. D-vitamin gör skelettet starkare och immunförsvarets celler påverkas positivt vilket gör att infektionsrisken minskar.

Zink behövs bland annat för att immunförsvaret och ämnesomsättningen ska fungera normalt. Zink är även viktigt för upptag av järn och A-vitamin, för produktion av hormoner, proteiner och samverkar med hormonet insulin för omsättningen av kolhydrater. Den som är vegeterian eller tränar hårt bör hålla extra koll på att få i sig tillräckliga mängder zink.  

Magnesium bidrar tillsammans med kalcium till att behålla normal benstomme, muskelfunktion och energiomsättning. Magnesium bidrar till att nervsystemet fungerar som det ska och minskar trötthet och utmattning. Magnesium och kalcium tas kvällstid och har visat sig ge bättre och djupare sömn. Magnesium behövs för upptaget av kalcium men man bör vara noga med doseringen då för högt intag av kalcium kan minska intaget av magnesium.


 

Fysprofil och fystester

För att maximera upplägget på styrketräning och den anaeroba träningen görs fystester som sammanställs i en fysprofil som ger en helhetsbild av boxarens starka sidor och sidor som är i behov av mer träning. Fysprofilen är indelad i fyra delar; styrka, power (explosivitet), aerob uthållighet och anaerob uthållighet. Styrkan beräknas utifrån knäböj, bänkpress, chins och gripen. Power räknas utifrån frivändning, olika typer av hopp som mäter spänst och sprint på 10, 20 och 30 meter.

 

Det avgörande testet för att fastställa idrottarens aeroba förmåga är ett coopertest eller VO2 max test. I coopertest springer indrottaren 3000 meter på så hög hastighet som möjligt och utifrån en sluttid får man ett VO2 maxvärde. Detta kan även göras i laberatorium på löpband som ökar hastighet och stegring. Testpersonens värden kan hela tiden observeras på en skärm och efteråt kan testpersonens mjölksyratålighet utfås. Den anaeroba uthålligheten mäts utifrån dips, brutalbänk och sprint på 150 meter. Sprinten görs två gånger med en bestämd vila mellan varje set och skillnaden mellan seten avgör vilken uthållighet idrottaren har.  

Ytterligare ett test som är av grenspecifik betydelse är en så kallad armcykel som mäter hur uthållig och kraftfull (explosiv) testpersonen är. Armcykeltestet görs fem sekunder gånger åtta. En viktig aspekt som talar om ifall en boxare orkar slå lika explosivt och mycket en hel rond.  


 

Mental träning

Genom kontakt med den mentala coachen Igor Adoris har den mentala delen kommit att få en större betydelse i träningen. Han arbetar utifrån mindfullnessbaserad mental träning. Mindfullness står för medveten närvaro och har sina rötter i Buddhismen och har som mål att lära sig att leva mer medvetet och närvarande i nuet.

 

Vi tävlar som vi tränar och alla vanor från träning tar vi med oss till matchsituationer. Den mentala träningen och mindfullness är ett sätt att träna på att vara i nuet, alltså ge oss en mental vana att fokusera på nuet. Det handlar om att träna upp sig att rikta sitt fokus på det jag gör just nu. En av meditationens grundregler är att man inte kan göra sig av med en känsla. om en känsla kommer ska man istället välkomna den och istället medvetet rikta fokus på det man gör. Då äger du dina känslor och tankar och skapar en mental frihet. Försöker jag däremot hålla emot känslan fördubblas den.  

För att prestera optimalt måste vi bygga upp en förmåga att samla vårt sinne och fokusera på det som är relevant (här och nu) och släppa allt annat. När vi lyckas med mental kontroll kan vi vara avspända fysiskt samtidigt som vi är fullt fokuserade mentalt.

 

Det är väldigt viktigt att ha ett tydlligt mål och syfte med varje träningspass. En effekt av att ha klart för sig vad jag gör varför leder till bättre fokus och det blir lättare att skärpa eller ta tillbaka min fokus till det relevanta om jag fylls av andra tankar. Om idrottaren alltid vet vad hen ska göra så fort denne går in i träningslokalen finns den mentala vanan med till match.

Igor Ardoris sammanfattar det bra; han menar att det mentala är det fysiskas “osynliga” del och det fysiska det mentalas “osynliga” del, det är två aspekter av samma helhet. Genom att träna mentalt skapar idrottaren förutsättningar för att den fysiska träningen kan utnyttjas fullt ut.

 

Även andning och andningsövningar är en del av träningen som tillkommit med hjälp av Igor Adoris. Med andningen kan vi nämligen påverka vår mentala och vår fysologiska del. En hjärna som går på högvarv med massa tankar som snurrar skapar ett hjärta som slår snabbt och vi börjar hyperventilera och spänna oss. Med hjälp av andningsövningar kan vi ta kontrollen över både kropp och tankar. Med djupa lugna andetag kan vi lättare fokusera våra tankar till det relevanta och det är med lugn andning svårt att vara stressad eller rädd.

 

Visualisering har blivit en del av den dagliga träningen sedan vintern 2013/2014. Under varje träningspass visualiserar vi en till flera minuter. Ibland specifika övningar eller tekniker,  ibland kort- eller långsiktiga mål, ibland båda delarna och ibland är visualiseringen helt fri. Det är upp till var och en att skapa sig en visualisering som personen önskar och känner sig trygg med eftersom det är väldigt individuellt. En del personer känner att de lyckas bäst med intern visualisering när de ser prestationen som ett tunnelseende, andra föredrar extern visualisering likt en film som rullar framför ögonen. Visualiseringen är självklart en extra viktig del i tävlingsmomentet. Det är inte bara ett sätt att se sig själv göra det som är planerat utan det har även blivit en trygghet att luta sig mot när match eller sparringnerver spökar och tankar eller känslor far runt i huvudet.





Team Perkele har funnits cirka 8 år och har varit väldigt framgångsrika i svensk damboxning och har även utmärkt sig i fystester där Team Perkele haft bland dom bästa resultat, både bland herrar och damer. Inom rankingen har vi alltid haft toppboxare i ranking. Under ett par års tid hade BK Örnen / Team Perkele  5 boxare rankade inom topp tre i olika viktklass.  Coach Petri har med sitt Team Perkele  medverkat till;

 

  • EM SILVER 2016

  • EM BRONS 2009

  • EM BRONS 2011

  • 3NM GULD 2010,2011,2015

  • 2NM SILVER 2014,2016

  • 3SM GULD 2009,2011

  • 2SM SILVER 2010,2011

  • 3SM BRONS 2010,2011

  • 3NBSM GULD 2009,2011

  • SM SILVER 2013

  • U/J SM GULD 2014

  • Norsk Mästarskap GULD 2014

 

Team Perkele tränar

Tisdag 16.00-18.00

Torsdag 16.00-18.00

Fredag 16.00-18.00

Söndag 11.00-13.00